Verksamheten på Biskops Arnö ska präglas av respekt för varandra. Alla ska känna sig trygga och bli respekterade för den hen är utan någon åtskillnad som etnicitet, kön, sexualitet, religion, ålder, funktionalitet, nationellt eller socialt ursprung.
Verksamheten på Biskops Arnö ska präglas av ett demokratiarbete. För att kunna skapa en viktig mötesplats där vi kan lära oss av varandras olikheter behövs en öppen dialog och att personal och deltagare har olika bakgrund och erfarenheter och att dessa erkänns.
Verksamheten på Biskops Arnö ska präglas av att personal och deltagare tar varandras erfarenheter och upplevelser på allvar. Yttranden och handlingar som kränker eller ifrågasätter andra människors grundläggande värde får inte förekomma.
Verksamheten på Biskops Arnö ställer sig bakom Föreningen Nordens värdegrund, folkbildningens tradition och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.
På uppdrag av personalgruppen har en arbetsgrupp arbetat fram Värdegrunden för Biskops Arnö. Den har diskuterats i personalgruppen och i styrelsen under våren 2020.
Detta dokument är antagit av styrelsen 200513
Uppdaterad 2020-02-20
Miljöpolicy för Nordens Biskops-Arnö
Hänsynen till miljön och till kommande generationer ligger till grund för vårt arbete. Miljöarbetet är en förutsättning för en ekologiskt hållbar utveckling.
Vi värnar om vår miljö, den yttre såväl som den inre. Biskops-Arnö är ett Natura 2000-område, där länsstyrelsen har yttersta ansvaret för den yttre miljön.
I samarbete med ägaren Statens Fastighetsverk och öns arrendatorer, strävar vi att vidmakthålla ett öppet och levande kulturlandskap med betande boskap och därmed rik flora och fauna.
Vi har miljöinformation kontinuerligt, både för personal och kursdeltagare. Vi strävar efter att i all verksamhet beakta miljöfrågorna. Genom utbildning får vi vidgade kunskaper och förståelse för såväl lokala som globala miljöfrågor och kretsloppstänkande.
Vi arbetar i en miljöbevarande och utvecklande anda inom följande områden:
Uppvärmning
Vi använder jordvärme från åkrarna till flera värmepannor, samtidigt som vi har några solfångare installerade på skolområdet. Till detta kommer oljeeldning som komplement och grön el i några byggnader. Vi arbetar intensivt för ett ökat energisparande.
Vatten och avlopp
Vi är anslutna till kommunalt VA-nät
Sopsortering
Vi har en väl utbyggd sopsorteringsanläggning och strävar där att kunna hantera alltmer avfall själva.
Transporter
Vi strävar att bli mer energieffektiva när det gäller vår fordonspark. Vi strävar också att i möjligaste mån resa med kollektivtrafik vid både personal- och elevresor.
Mathållning
Köket på Biskops-Arnö är KRAV-certifierat och vi bedriver ett kontinuerligt och målinriktat miljöarbete där vi eftersträvar att leva resurssnålt och miljöeffektivt. KRAV-certifieringen innebär att vi uppfyller kravet på minst 15 KRAV-godkända produkter. Vi arbetar systematiskt med att minska antalet tillsatser i maten och vi strävar hela tiden att utöka antalet KRAV-godkända råvaror. Vi inte serverar rödlistade fiskarter eller produkter som är märkta med att de framställs med GMO.
Det betyder att vår konferens, logi och restaurang uppfyller den nordiska miljömärkningen Svanens krav på miljöhänsyn.
För oss är detta stort och viktigt. Biskops Arnö är till stora delar ett Natura 2000-område, och att vi som anläggning uppfyller Svanens krav, visar att vi har ett bra och systematiskt miljöarbete, i en unik naturskyddad miljö. Ett miljöarbete som innebär att vi lämnar så små miljöavtryck som möjligt, bland annat:
Det är viktigt att vi alla gör vad vi kan för miljön och det långsiktiga arbetet med klimatet. Därför är vi stolta för Svanenlicensen och ser det som ett steg på vägen att bli ännu bättre.
Uppdaterad 2020-02-20
Jämställdhetsplan för Stiftelsen Nordens Biskops Arnö hör till de grundläggande värden som stiftelsen ska skydda och främja. Jämställdhetsarbetet vid Biskops Arnö gäller alla anställda och alla kursdeltagare och omfattar alla aspekter av jämställdhet. ”Mäns och kvinnors lika värde och lika möjligheter måste återspeglas i valet av verksamhet, verksamheternas innehåll, i verksamhetsformerna och i organisationens uppbyggnad.”
1. Anställningar
På Nordens Biskops-Arnö strävar vi efter en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom olika kategorier av arbetstagare. Skolan ska också verka för att lediga anställningar ska kunna sökas oberoende av könsidentitet.
Personalens sammansättning redovisas årligen i verksamhetsberättelsen.
2. Löner I fråga om anställdas löner ska ”lika lön för lika arbete” gälla.
Lönekartläggning: Genomförs vid varje lönerevison tillsammans med de fackliga representanterna.
3. Arbetsförhållanden Vi ska underlätta för samtliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Vi ska aktivt stimulera personalen till vidareutbildning. Vi ska med ”jämställdhetsglasögon” se på arbetsmiljön utifrån – arbetsinnehåll – arbetsorganisation – teknik
4. Könskränkningar och sexuella trakasserier Enligt diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen har arbetsgivaren långtgående skyldigheter att förhindra att någon arbetstagare eller kursdeltagare utsätts för kränkande särbehandling eller trakasserier på grund av kön eller av sexuell identitet.
Vi har en särskild policy och handlingsplan vid sexuella trakasserier och en arbetsmiljöpolicy gällande kränkande särbehandling.
5. Övrigt Utgångspunkten för skolans jämställdhetsarbete är att alla ska ha lika möjligheter och inflytande i fråga om arbetsvillkor, arbete och studier.
I del i det övergripande arbetet är att vi alltid har diskrimineringslagen för ögonen.
6. Ansvarsfördelning av jämställdhetsarbetet Det övergripande ansvaret ligger hos rektor och styrelse, men för att få ett aktivt och framåtsyftande arbete, måste alla på skolan ta sitt ansvar.
Uppdaterad 2020-02-20
Nationell kvalitetsredovisning för folkhögskolor
Kvalitetsredovisning för Biskops-Arnö
– en sammafattning
Sedan 2007 arbetar Biskops-Arnö mera systematiskt med kvalitetsarbete. Här finns några resultat av 2008 års arbete.
Kvalitetsarbetet på Biskops Arnö sker på flera olika nivåer, men genomsyras av en strävan att allt vi gör ska hålla en hög kvalitet, från skötseln av våra fastigheter, tillagningen av maten och miljöarbetet till innehållet i kurserna och vårt ansikte utåt.
Det finns en tydlig arbetsgång i utvecklings- och kvalitetsarbetet. Inför nytt budgetår skriver vi en verksamhetsplan. De olika delarna i verksamhetsplanen formuleras av de som arbetar närmast just den verksamheten, kursansvariga/arbetslag skriver en plan gällande ”sin” kurs, vaktmästeri, kök med flera skriver om sina verksamheter. Verksamhetsplanerna innehåller en beskrivning av verksamheten och vilka särskilda satsningar man önskar göra inför kommande år. Kopplat till verksamhetensplanen arbetar respektive område med budgeten för området och äskar ekonomiska medel för nämnda satsning. Rektor sammanställer dokumenten till en helhet och ekonom sammanställer budgetförslagen. Ledningsgruppen arbetar sedan fram en helhet, där satsningar är kopplade till ekonomi. När verksamhetsplan och budget inför nästkommande år har genomgått denna process, samråd och beslut av styrelsen, gäller detta som arbetsdokument under året.
När året är slut utvärderar vi vad som genomförts, vad som av olika anledningar fått skjutas på framtiden, vad vi gjort utöver verksamhetensplanen. På detta sätt har vi god översikt av de stora processerna.
Utöver denna process måste kvalitetsarbetet pågå i vardagen.
Kurserna utvärderar löpande sin verksamhet, i syfte att hålla högsta möjliga kvalitet och att vara angelägna för deltagarna. Löpande utvärdering omfattar exempelvis utvärdering av ett kursmoment, gästlärare eller särskilda aktiviteter. Utvärderingarna ligger sedan till grund för planeringen framåt, både under innevarande läsår och inför kommande. Kursansvariga är ansvariga för kvalitet och uppföljning, men delar detta med sina arbetslag då alla måste och ska involveras. Deltagarna involveras i det systematiska kvalitetsarbetet genom klassråden och den löpande utvärderingen.
Kansliet arbetar systematiskt med uppföljning och kvalitetskontroll. Uppföljning av ekonomin, av kursverksamheten, att rapportering till CSN och SCB sker i enlighet med regelverk, att antagningsarbetet har väl förankrade rutiner. Vi har helt enkelt inte råd att göra fel. Kvalitetssäkring sker systematiskt av ansvarig för kansliet.
Arbetsmiljöplanerna upprättar vi årligen, fysiska såväl som sociala och organisatoriska, ligger till grund för kvalitetsarbetet vad gäller arbetsmiljön på Biskops Arnö. Därutöver ansvarar fastighetsansvarig för våra årliga planer vad gäller renoveringar, förbättringar och investeringar på våra fastigheter. Vi strävar efter att hålla fastigheter och övrig infrastruktur på en sådan nivå att inga extra kostnader uppstår på grund av eftersatt underhåll.
Kortkurserna utvärderas efter varje genomförd kurs, och utvärderingarna ligger till grund för utvecklingen av kurserna.
En del av kvalitetsarbetet är det systematiska miljöarbetet. Vi är sedan mars 2016 certifierade av den nordiska miljömärkningen Svanen, vilket innebär att vi årligen har en systematisk uppföljning av miljömålen enligt de krav Svanen ställer. Detta innebär en hög miljökvalitet i alla dess delar.
När det gäller köket är vi KRAV-certifierade och har en årlig uppföljning i enlighet med regelverket kring KRAV.
Vi anslöt oss 2018 till FB-kvalitet, folkbildningens kvalitetsuppföljning.
Systematik i kvalitetsutvecklingen
Kvalitetsarbetets utveckling
Kvalitetsförbättrande åtgärder
Kvalitetsförbättringar allmän kurs
Hur olika målgrupper omfattas av kvalitetsarbetet
Kursdeltagare:
Personal
Ledningen
Anläggningsgrupp
Styrelsen
Huvudmannen Föreningen Norden
Utvecklings- och profileringsprojekt
Utvecklingsprojekt:
Profileringsarbete
Biskops-Arnö, September 2009
Uppdaterad 2020-02-20
Biskops Arnö är de studerandes och personalens gemensamma arbetsplats. Där gäller samma lagar och förordningar som i det svenska samhället i övrigt. Ömsesidig respekt är ledordet på Biskops Arnö.
Alkohol Att dricka alkohol ska alltid vara frivilligt. Ingen ska behöva känna tvång, eller bli tvingad till att dricka alkohol. Alla människor har olika erfarenheter av alkohol, egna erfarenheter eller av människor i sin närhet, och det är därför viktigt att respektera varje människas val och förhållningssätt till alkohol.
Alkohol som berusande dryck har både positiva och negativa sidor. De positiva sidorna är sällan eller aldrig ett problem, de negativa sidorna har desto fler konsekvenser. Konsekvenser i form av att inte kunna dricka måttligt, att tappa kontrollen över sitt drickande och skapa ett beroende och/eller att agera på ett sätt som man kanske inte vill. Därtill har alkohol också rent fysiska hälsokonsekvenser för kroppen.
Vårt mål är att Biskops Arnö ska vara en kreativ plats där nya idéer föds och där idéerna får möjlighet att ta form och utvecklas, detta alldeles oavsett vilken kurs man går på eller om man är anställd.
Mot bakgrund av ovan vill vi uppmana till respekt för vår gemensamma arbetsmiljö och måttlighet när det gäller alkohol, och som en konsekvens av detta har vi alkoholfria arbetsveckor på Biskops Arnö.
I våra undervisningslokaler dricker vi aldrig alkohol.
Droger Droger är förbjudna i det svenska samhället.
Den som använder narkotika på Biskops Arnö får en skriftlig varning och krav på att visa att vederbörande är drogfri genom regelbundna tester. Den som vägrar visa tester på drogfrihet är inte längre välkommen som deltagare på skolan.
Den skriftliga varningen kan följas av avskiljning från skolan om användandet av narkotika fortsätter.
På Biskops Arnö finns en kurator som är behjälplig i att finna rätt stöd för den som är i behov av det.
Biskops Arnö är de studerandes och personalens gemensamma arbetsplats. Där gäller samma lagar och förordningar som i det svenska samhället i övrigt. Ömsesidig respekt är ledordet på Biskops Arnö.
Biskops Arnö har en studerandepolicy där deltagarinflytandet beskrivs.
Biskops Arnö har en studeranderättslig standard, där de studerande kan följa checklista för alla områden.
Det finns idag ingen studerandeorganisation på Biskops Arnö. Kursdeltagarna, via representation från alla kurser, möts i kursrådet och kan där få stöd för kursvisa synpunkter på skolan och internatet.
Om man som kursdeltagare är missnöjd med sin egen studiesituation ska man följa denna ordning:
Steg 1
Kursdeltagaren tar upp det med kursföreståndare som försöker lösa problemet.
Steg 2
Kursdeltagare informerar skolledning och de tar itu med problemet. Skolledningen bedömer om det ska vara en styrelsefråga.
Steg 3
Skolans styrelse får fälla avgörandet vid fall som skolledning bedömt vara en styrelsefråga.
Steg 4
Kursdeltagaren gör en FSR-anmälan.
Biskops Arnös policy:
Vi tar bestämt avstånd från alla typer av trakasserier. Med vi menas i det här fallet all personal på Biskops Arnö, och det är en självklarhet att alla kursdeltagare aktivt delar detta synsätt. Detta innebär också att samtalstonen på skolan ska präglas av respekt för varandra och vara fri från uttalanden som kan uppfattas som nedsättande eller kränkande.
Vi hjälps åt i verksamheten på Biskops Arnö att uppmärksamma deltagare och varandra på hur makt yttrar sig, makt som kan leda till beteenden som är kränkande och som kan leda till trakasserier.
Vi bjuder in gäster till skolan som är av olika kön, klass och härkomst.
I undervisningen ska det genomgående läggas vikt vid vilket perspektiv man själv väljer och varför.
Vi som arbetar på Biskops Arnö uppträder jämställt.
Definition
Skolan har enligt lag skyldighet att förebygga, utreda och stoppa trakasserier. Definition för trakasserier och sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen:
Kap 1 §4
I denna lag avses med diskriminering
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder,
Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet,
I händelse av sexuella trakasserier:
Om en deltagare utsätts för sexuella trakasserier ska denne anmäla detta till
Rektor initierar krisplanen och ansvarar för att åtgärder sätts in.
Om en deltagare utsätts för sexuella trakasserier på internatet på tider då det inte finns personal på skolan ska deltagaren använda den krisplan med telefonlista som finns i Solgången.
Åtgärder:
Diskrimineringslagen Kap 2
Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier.
7 § Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden.
Rektor initierar och ansvarar för att anmälan utreds. Utredningen ska ligga till grund för åtgärder som leder till att trakasserierna upphör.
För den som utsatt andra för någon form av trakasserier:
För den som utsatts för någon form av trakasserier:
Biskops Arnös grundinställning är att vi inte hjälper en person genom avskiljning. Genom tydliga signaler om vad som är ett accepterat beteende och vad som inte är det vill vi hjälpa kursdeltagarna.
Biskops Arnö har en tydlig policy när det gäller avskiljning från internatet.
När en deltagare bryter mot de policys som ska genomsyra verksamheten gäller:
Förslag till lösningar och krav på förbättringar upprättas skriftligt.
Har ingen förbättring skett efter överenskommen tid är det skäl till avskiljning. Beslutet fattas av ledningsgruppen och berörd personal. Gången i ärendet nedtecknas och förvaras i särskild pärm hos bitr. rektor.
Vid händelser som bedöms som särskilt allvarliga och som kan leda till fara eller otrygghet för andra boende på internatet kan deltagaren avskiljas från internatet med omedelbar verkan.
Uppdaterad 2016-08-09
Arbetsgivaren har i arbetsmiljölagstiftningen ett särskilt ansvar för att förebygga kränkande särbehandling. I AFS 2015:4 specificeras arbetet mot kränkande särbehandling. Enligt 13 § är arbetsgivaren dels skyldig klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten och dels att vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. I 14 § ställs krav på att arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras och att dessa rutiner är kända för alla arbetstagare.
Definition på kränkande särbehandling enligt AFS 2015:4:
Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.
I denna policy jämställs skolans deltagare/studenter med arbetstagare.
Förebyggande arbete
På Biskops Arnö kommunicerar vi till anställda och deltagare att kränkande särbehandling är oacceptabelt, och arbetar förebyggande i syfte att motverka kränkande särbehandling. I detta omfattas att vara lyhörd, analysera och riskbedöma i vilka situationer som kränkningar kan förekomma.
Chefer och arbetsledande personal, och när det gäller den pedagogiska verksamheten lärarna, har ett särskilt ansvar när det gäller att förebygga, uppmärksamma och hantera kränkande särbehandling. Ett gemensamt arbete kring bemötande och uppträdande kan bidra till att motverka kränkande särbehandling.
Frågan om kränkande särbehandling när det gäller anställda ska vara ett ständigt pågående samtal och aktuell fråga. Frågan tas upp i flera olika forum, i de personalenkäter vi gör årligen, och frågan om bemötande är ett återkommande på personalmöten och i medarbetarsamtal.
När det gäller deltagarna kommuniceras detta i olika sammanhang och forum. Rektor möter samtliga deltagare inför ett nytt läsår och kommunicerar skolans policy i den här frågan, frågan tas också upp i de olika klasserna av lärarna. Utöver det aktualiseras frågan och policyn kopplat till olika händelser.
Riskbedömning
En riskbedömning ska göras i de sammanhang där vi på olika grunder kan misstänka att kränkningar kan uppstå. Det är svårt att på förhand peka ut situationer som kan vara mer riskfyllda än andra men att innan arrangemanget genomförs ställa frågan om det kan föreligga risksituationer är ett sätt att bli mer vaksam.
Riskbedömning görs av den person som är ansvarig för det aktuella arrangemanget, som hjälp i bedömningen finns kollegor och rektor. Om riskbedömningen visar att på risk för kränkningar ska detta dokumenteras och i förekommande fall kan arrangemanget ställas in.
I händelse av kränkning.
Den/de som är utsatta ska erbjudas hjälp skyndsamt. Tjänster Biskops Arnö kan hänvisa till är Företagshälsan och kurator. Om annan hjälp behövs ska Biskops Arnö bistå i att kontakta sådan.
Uppdaterad 2019-12-09
2019 © Stiftelsen Nordens Biskops Arnö
Biskops Arnö vägen 30, 746 93 Bålsta
Developed by PixelKingdom.se | v.1.1.2 (080119) | Report a bug